Sparat under: Fina bitar och starka låtar.
Jag kan bara inte tröttna på Montt Mardiés version av Beyoncés Halo. Texten blir så mycket bättre på svenska, men det antar jag handlar om närhet med språk, som halva min uppsats har handlat om. Jag är studieskadad. Hur som helst, det var dock inte förrän ikväll som jag först youtubade låten för att hitta någon eventuell video, och upptäckte då till min stora förtjusning att låten klippts samman med min absoluta favoritfilm, Roy Anderssons debut från 1970 – En kärlekshistoria. Vilken film!
Så här ligger jag nu, tänker på Montt Mardies textversion av låten och hur den passar in på känslan av hur lycklig jag är som har min alldeles underbara H. Jag ser filmen och tänker på vilket mästerverk den är. Jag minns hur bräcklig man var i den åldern, tidiga tonåren, hur underligt livet var och hur osäker man var. Fast allt det där förstod man inte då, utan det slog mig alldeles nyss.
Jag grät faktiskt en skvätt nyss, det på grund av att denna kombo av världens bästa cover och världens bästa film blev så påtaglig. Se, vad musik och film kan framkalla för känslor! Nu skall jag somna, tacksam och lycklig för att saker alltid tycks lösa sig, lycklig för att jag har min fina H, att jag lever ett underbart liv och har blivit vuxen.
Sparat under: Big no-no!
Detta har jag funderat på länge; what is egentligen up med småbarnspappor?
När blir det okej att lämna alla ungdomens uppfattningar och vanor om stil och stolthet och istället driva runt med barnvagnen med en välpackad rygga, gortexjacka och luftiga cargopants? Kanske till och med crocs? När blev man kung över trottoarerna bara för att man har en barnvagn? När blir det okej att helt plötsligt prata bäbisspråk med allt och alla, t.ex. cafébiträden (comme moi)? Slutligen, när i helvete blir det okej att börja kalla sin tjej/fru för ”mamma”?
Mitt svar är aldrig.
Sparat under: Vardagsmirakel
Bagel + iste vid fontänen i Lundagård. Sedan hem igen till vårt lilla varma hem där tvätt, disk och städ behövs ses över.
Rekomenderad vardagsflykt.
Uppsatsen är så gott som klar. Igår ville vi fira det, jag och G. Det slutade med att vi satt på Klostergatans Fisks uteservering (min favorit, remember?) och åt en långlunch i hästväg. Det blev fisksoppa, grillad tonfisk, efterrätt och x antal glas vin. Givetvis förkom djupa diskussioner L&G-style. Det mest intellektuella vi kom fram till var bakgrunden till namnen på Dafgårds tonårsfavoriter ”Gorbys” och ”Billy’s”.
Starkt rekomenderad vardagsflykt!
Sparat under: WTF?!
Tog den vanliga, dagliga svängen igenom alla nättidningar. Mitt semestersug gjorde att jag hamnade på någon researtikel på Aftonbladet. Se vad jag hittade!
Är det bara jag eller ser denna kvinna faktiskt lite underlig ut?
Sparat under: Vardagsmirakel
Efter en lång månad sitter jag nu här och finslipar på min uppsats ”Hundrade gången gillt?”. Idag, imorgon eller på måndag skall jag lämna in den och, boy, vad jag kommer att känna mig fri då.
Ord som figurerar frekvent i min uppsats:
Antiteser, Dispositio, Sammanfattning, IQ, Lennart Hellspong, Lars Palm, offentliga kampanjer, beskrivning, alkoholkonsumtion, persuasio, argument, avsändare, mottagare, syfte, påverkan, Cicero, peripeti, analysverktyg, topoi, jämförelse, resultatredovisning, mfl.
Sparat under: Vardagsmirakel
Fruktsallad + kesella vanilj + soffläge + film + H
Efter all stress är detta the shit.
Sparat under: WTF?!
E:s första möte med sin 45 åriga granne. Detta i en hiss i Göteborg tidigare idag.
Artighetsfraser byts.
Erik: ”Ah, du bor på 5:e våningen?”
Han: Nickar mot Eriks matkasse och säger ”Ah, gött med pizza ikväll, det är lättspytt.”
Hissen: Pling.
Han: Går ut.
Var detta mannen i hissen, Erik?
Apropå Malmö, detta har jag tagit upp förr, men jag säger det igen. Jag hatar otrevlig personal och jag ogillar dem starkt inne på Monki på grund av diverse otrevliga bemötanden. Idag ville jag ge denna butik ytterligare en chans, då jag anser att de faktiskt har roliga plagg till bra pris. Men icke, jag hälsade när jag gick i butiken men fick enbart ett långt bläng tillbaka av de två biträdena. Detta är vad jag inte kan förstå – hur kan man inte hälsa tillbaka om någon hälsar? Detta framförallt om man arbetar i butik eller dylikt. Jag var även själv i butiken, men fick absolut inte höra något ”vill du ha hjälp med något?”. Herregud.
Nej, det blir bannemig bojkott där. Hoppas att dessa två i sinom tid blir av med jobbet och inser att deras grej är ett jobb där man slipper att träffa folk.
Sparat under: Lyckopiller
Idag har jag vart i Malmö in business, och när jag var klar med dessa tog jag mig en svängom genom staden. Jag tror fan att jag gillar Malmö lite. Fick trevligt bemötande och hjälp i butikerna jag gick in i. Jag njöt av att vara själv och gå omkring och strosa, trots förkyldning och feber. Att äta lunch själv är underskattat, mycket underskattat. I över en timme satt jag på Folk å Rock, läste musikmagasin och tryckte i mig en bättre sallad och en hembakad kaka till kaffet.
Jag kan inte annat än att älska Folk å Rock på Lilla Torg. Massor av musik, trevlig personal och gött käk – precis som det ska vara! Har ni inte vart där och är musikintresserade som jag, gå dit.
